Röstresurser I

4/11 2006

Det är val här den 3:e december. Därav titeln…
Folk har börjat förbereda sig för krig. Företagen, även vi, upprättar katastrofplaner och logistik så att arbetet kan fortsätta om vi inte kan gå ut och därmed tvingas jobba hemifrån. Folk börjar bunkra vatten, mat och stearinljus. Och jag ljuger inte. Men det är enligt uppgift från Luis helt lugnt. Det enda som kan provocera fram oroligheter är om Chavez förlorar. Och det gör han inte. Men ju närmare valdagen vi kommer desto mer intalar sig oppositionen att de har en chans. Journalisterna gör sitt till för att underblåsa stämningen. Häromdagen publicerade en tidning en helt fejkad intervju med Luis där de drog sina egna slutsatser. Och Luis har inte ens träffat tidningen.

2002 fanns det chans att ändra saker och ting. Då hade Chavez 70% av folket mot sig, varpå han skyndade sig att vräka bröd och skådespel över folket. Han har inrättat ett utbildningsväsende som ger titlar till vem som än vill ha dem, vilket leder till utbildningsinflation och ännu större besvikelser med tiden. Men de fattiga blir stolta över sina diplom och höjer sin president till skyarna.

De flesta presidentiella åtgärderna handlar om att kalka de försurade sjöarna. Det ser bra ut och folk håller tyst för tillfället. Men de grundläggande problemen finns kvar. En dag i Parque del Este tog vi en kort paus i fotbollsspelandet. Utan att fråga antog jag att de flesta spelarna var chavister men jag vågade mig ändå på att fråga vad som skulle hända den dag oljan tar slut, nu när ingenting byggs för framtiden. ”Äsch, det bekymrar inte vi oss om, då är vi borta för länge sen.”
Det är ett praktexempel på att människans otillräcklighet och kortsiktiga fokus ibland gör demokratin till ett tveeggat vapen.

_________________________________________________________________________