Multikulti

Helt spontant råkade jag ordna en fest i min lägenhet i går. Pål, Tatiana och Jenifer kom först. Juan från jobbet hörde av sig och blev inbjuden. Två holländare smög in tillsammans med en kille på besök från Argentina. Tatianas syster anslöt. Juans kusin kom med taxi, och slutligen när klockan närmade sig ett kom även Carolina och hennes rumskompis för en blixtvisit.

Fem nationaliteter i min lägenhet, och deras olikheter suddades ut i takt med att mina öl- och vinreserver minskade. I själva verket är det slående hur få skillnader som egentligen märks på ytan. Visserligen var de flesta relativa fritänkare, inte särskilt starkt kulturellt präglade och vana resenärer men det är ändå fantastiskt hur många grundläggande mänskliga värden som delas av människor i hela världen.

Spännande nog sprack fasaden innan kvällen var slut, och min första reaktion var besvikelse. Min andra reaktion var eftertänksamhet och en aha-upplevelse.

När folk började röra på sig hade jag samlat ihop ett antal påsar med skräp och sönderslaget glas. Just det sönderslagna glaset kan jag inte slänga i sopnedkastet och jag bad därför en venezuelansk tjej att lägga påsen i en container ute på gatan när hon och några andra ändå skulle ut och ta taxi. Nej. Det kan du göra själv imorgon. Jag trodde knappt mina öron. Ok, sa jag och tog på mig skor och gick demonstrativt ut och slängde den. När jag kom tillbaka gav jag henne ett syrligt tack för hjälpen och fortsatte ställa iordning.

I efterhand har jag fått förklarat för mig att reaktionen var helt naturlig. I Venezuela ber man inte någon om dylika tjänster om han eller hon inte är kontrakterad för att göra det. Att be henne om hjälp att slänga soporna på väg ut uppfattades troligen som ganska offensivt och arrogant, som om jag såg henne som tjänstefolk! Det är först vid sådana tillfällen som det verkligen märks att det finns kulturella skillnader. Jag är faktiskt uppriktigt fascinerad och lycklig över att få ha varit med om ovanstående.