Oförklarligt sov jag till 15:20 dan efter festen. Jag förstod ingenting, så länge har jag inte sovit på år och dag. Resan till Miami slet nog mer än vad jag trodde.
Lite besviken över att ha sumpat dagens fotbollsträning skyndade jag mig ut på stadspromenad. Letade efter smågator i områden där jag aldrig varit tidigare. Sprang på en lokal talangtävling där småfeta venezuelanskor dansade tafflig gruppdans till publikens vilda jubel. I kulisserna väntade ytterligare underhållare i skrämmande kostymer och dräkter. Hela torget vibrerade, felstavade banderoller vajade och Marcus svettades. Inte bara av värmen utan också av ansträningen över att hålla sig för fniss.
Hittade en fotbollsplan som låg inklämd mellan två ruffiga hyreshus. För en gångs skulle hade de vanlig boll! Satte mig och tittade och förstod ganska snabbt varför de vanligen använder andra bollar. Så fort som det studsar lite har de ingen chans att kontrollera bollen och spelet splittras upp i ständiga inkast och flipperspelsliknande bollbanor. Trodde aldrig jag skulle säga det men jag föredrar att spela med en mesig, förlåtande, tung boll av handbollstyp – som dessutom inte studsar – framför att vara bidragande till sparka-och-spring och fotbollens fördärv.
No comments:
Post a Comment