Fotbollen spelas på hårt underlag och med hårda bollar. Det smäller ganska ordentligt också, och jag har en del skavanker på fötterna. Idag noterade jag att stortån är relativt blå, kanske har jag skaffat mig en spricka?
Värmen tär ganska bra på mig när jag spelar. Infödingarna verkar relativt vana, de springer som om det gällde ett jobbvisum till USA. När jag efteråt sätter mig i skuggan med en kall flaska vatten är det en svårslagen känsla.
Sätta sig i det torra gräset i skuggan. Slappna av och strectcha. En svag bris, doft av solvarma, torra löv och karg vegetation. Varm jord, myror och färgrika fåglar. Helt grymt blå himmel och en utmattad kropp som längtar hem till duschen och tonfisk. Det är verkligen en ynnest att kunna ta del av hela processen, spela fotboll, trötta ut sig, slappna av och njuta av utmattningen, återhämtning med dryck och vatten.
Vad ska jag ta mig till när kroppen inte klarar det längre?
No comments:
Post a Comment