Ärligt talat, nu får det vara bra. Jag vaknar varje natt i panik när det surrar i öronen. De är inte så många, max en 7-8 stycken per natt, men de är omöjliga att hitta när jag rusar upp och tänder lampan. Det är som att de lärt sig att ljus innebär exponering och så gömmer de sig i alla tänkbara mörka skrymslen och vrår.
Det kliar inte så mycket heller och betten bleknar snabbt, men det känns... påtagligt äckligt på något sätt. Jag känner mig utnyttjad!
När jag kommer tillbaka ska jag investera i ett myggnät.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment