Ett sista ord om köteori...

Jag kommer allt närmare slutstriden! Att stå i kö och se folk smita förbi till höger och vänster irriterar mig fortfarande, men jag orkar inte göra något åt det när jag står långt bak i kön. Jag samlar på mig lite adrenalin istället och när jag börjar närma mig tätpositionen stoppar jag handgripligen folk som försöker tränga sig förbi mig. En bjässe i skjorta och slips stod bakom mig och försökte kasta sig fram. En snabb handflata i bröstet och en ättiksdrypande fråga om det här med att vänta på sin tur fick honom att vackla bakåt och resten av kön att fnissa. Folk här är verkligen dumma i huvudet. Men ett lika stort problem som bristen på moral är faktiskt bristen på reaktion. Folk skiter i vilket. Och då går det som det går…