Min bäste vän kontaktlimmet...

La pega loca. Det galna limmet. Innan jag kom hit var kontaktlim något som hillbillies använde för att spela varandra galna spratt. Nu är det lika viktigt för mig som luften jag andas. Det säljs i alla gathörn, alla ambulerande gatuförsäljare saluför det, för omkring en femma. Självklart är tuben av det slag som spritsar lim lite var den vill när man öppnar den, men attan vad det fungerar bra.

För två månader sedan hade jag aldrig använt kontaktlim. Nu har jag limmat ihop:

Mitt strykjärn.
Mitt favoritsmycke.
Min propp i diskhon.
Mitt favoritsmycke igen. Dock inte samma brottställe.
Två fingrar. (Gick att lösa upp någorlunda med Tommy Hilfiger aftershave. Huden kändes som stelnat sandpapper efteråt.)
Min toalettsits.

Jag förstår inte hur jag tidigare har kunnat leva ett normalt liv utan denna fenomenala uppfinning. Nere i parken tillhör det standardutrustningen för grabbarna när de ska lappa ihop sina slitna dojjor. Jag kommer nog aldrig att köpa nya fotbollsskor igen…