Trafiken i Venezuela är komplett galen. Det finns ingen respekt för någon eller någonting. Samma tiondel som ljuset slår över till grönt hänger sig hela bilkön på tutan. Folk tränger sig på ett sätt så att bakomvarande tvingas bromsa för att undvika krockar. De sträcker ut handen genom fönstret och viftar lite, och tar det som licens för att vilt kunna kasta sig över i intilliggande fil. I långsamt krypande köer har jag blivit påkörd i korsningar, av bilar som kommer från
vänster!! De bumpar in i min moppe och tittar sedan förnärmade som om skurken vore jag.
Ingen bil går någonsin heller till skrot. Det går alltid att lappa lite till med tuggummi och svordomar. Så lördagsnöjet är att meka på allehanda skrothögar, och varje morgon är ”motorvägen” som går genom stan igenkorkad av olyckor och bilar som brutit ihop vid vägkanten.



(Pölen under bilen är mycket riktigt bensin.)
No comments:
Post a Comment