Två flyktiga och fantastiska veckor i Sverige till ända. Med mersmak, och ändå inte. Härligt att träffa familj, fåtalet underbara vänner och Viktoria. Mysiga kvällar med ljus i fönstren, påklädd stadsvandring med handskakningar och förvånade leenden, blåa himlar med snett, skarpt och gulaktigt ljus, varaktiga skymningar så vackra att det gör ont. Friskhet och silverklockor i luften. Livgivande promenader, tunn, krispig is där den får fäste. Röda näsor att värma i halsveck. Nyp i kinderna. Minnen som hunnit blekna lite, får ny färg och intensitet. Själen, naturen och kärleken går hand i hand.
Men också vintermörkrets vardagsrumsförlamning. Raska fötter mellan välisolerade och juldekorerade ytterdörrar. TV-soffornas dövande mjukhet. Avvägningen mellan att göra och att inte göra har fastnat närmare inte. Kalla och lätt fuktiga fötter. En trötthet som inte riktigt vill släppa taget förrän solen står högt på himlen. Bedragna människor som har halva dagen kvar stänger ändå dörrar och gonar in sig i filtar i väntan på nästa dags solglimt. Årsringarna växer långsamt och tätt. På sparlåga i väntan på juni.
6 comments:
Fantastiskt vackra bilder ;) Jag har din julklapp kvar här hemma, postkontoret var stängt på nyårsdan (skulle jag ju tänkt på...). Anyways, det är en samlingsbox med Eddie Izzard - tror du att jag vågar skicka till Venezuela?
Mycket tankeväckande läsning. Känns igen...
Väldigt fina bilder också.
Du och jag har väldigt olika upplevelser av att komma hem till Sverige, kanske beroende på att min familj och jag inte var ute så länge.
För mig blev det bara mer uppenbart att Sverige är vår fasta punkt där vi kan sänka garden helt och flyta med i konventioner, normer och värderingar som vi är uppväxta med, istället för att försöka anpassa oss till ett samhälle som skiljer sig så i grunden från vårt eget. Utlandsvistelsen blir på så sätt alltid bara något som är spännande under en viss tid, och som man bl a gör för att kunna uppskatta det man har här hemma.
Jag håller med dig Ronny.
Sverige är verkligen platsen där jag kan sänka garden helt. Och jag känner liksom du att mina utlandsvistelser ger mig välbehövligt perspektiv på Sverige, så att när jag kommer tillbaka kommer att uppskatta det på andra och starkare sätt än om jag inte hade åkt ut.
Är det nya kameran du använt? Och stativet? Sjysst bild på månen vill jag säga.
Dina tankar är lika vacker vemodiga som dina bilder. Är det bilder tagna med ny kamera eller?? För varje dag som läggs till gårdagen förändras din syn och dina värderingar. Saknar dig..
T
Post a Comment