Uppsamlingsinlägg

Ett grått lock ligger över Caracas, och söndagens sista solstrålar smyger sig in från sidan och lindar in allt i en apelsingul slöja. Jag är nytränad, mätt och har ett glas Bailey’s med iskross stående på balkongräcket.

Fantastiskt skönt att bakre lårmuskeln höll ihop nere i parken idag. Sannolikheten att slå upp bristningen jag fick för en vecka sedan var högst 2% i mitt huvud, men säkert omkring 50% i verkligheten.

Det rör på sig i Sverige. Föräldrar flyttar isär, brorsdöttrar tar sina första steg och passar på att fylla 1 år och på andra sidan av livet går mormödrar och dör. Jag har nog flyttat ifrån Sverige på riktigt nu. Har svårt att se en innehållsrik framtid där.

Min 33:e födelsedag (well, rent logiskt har jag faktiskt upplevt 34 stycken) förflöt fint. Jag hade bjudit in de allra närmaste jag har här för ett glas blåbärskir och efterföljande restaurangbesök. Blåbärsblasket var mest en tidsbuffert, för jag visste att fullblodsvenezuelanerna inte skulle komma i tid till restaurangbokningen annars.

11 personer var vi, på den nyöppnade japanska restaurangen Zambal. Min födelsedag var inte officiell, men ett par vänner hade snokat reda på det hela och hade med sig symboliska, trevliga men absolut inte nödvändiga gåvor. Vet inte om jag trampade över när jag smet iväg efter desserten och betalade hela kalaset, men det kändes bra och rätt, även om det gick loss på nära 3 venezuelanska minimilöner. Helt sjukt vilken värld vi lever i.

Två dagar senare, på min faktiska födelsedag, ville Carolina bjuda ut mig efter jobbet. Men när jag kom hem för att göra mig iordning insåg jag att jag blivit grundlurad. Lägenheten var smyckad från golv till tak, arabiska rätter stod och puttrade i köket och alla restaurangvänner hoppade fram från skrymslen och vrår! Rökelse, orientaliska tyger, blommor, tårtor, presenter och jag vet inte vad. Överraskningsfester har en tendens att bli väldigt lyckade.

På jobbet flyter det på. Vi har haft ett par tuffa veckor med besök från Miami och Brasilien, men nu har jag kunnat sova ut, städa och tvätta och förbereda mig för resan till Atlanta i mitten av veckan. I stort är jag laddad igen, och redo att börja året frisk och fräsch.