Mitt senaste besök i staden slutade i havet. Åtminstone var det nära. Dånet av ett annalkande tåg fick mig att vrida på huvudet, och det tog ett par viktiga sekunder att inse att tåget var ett regn. Himlen öppnade sig så till den omilda grad att 10 meters blixtsprångmarsch till bilen var 7 sekunder för mycket. Det gick inte att hålla sig för skratt där vi satt i bilen som blöta katter och hyperventilerade. 10 minuter senare var översvämningen ett faktum, och jeeparna drog upp svallvågor där de forsade fram på något sånär betryggande höjd över vattenytan. Med vår Volkswagen Fox fick vi leta oss fram via högre liggande vägar.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment