Sunday, July 20, 2008

Puerto Ordaz

Halvvägs ner till Gran Sabana, den stora savannen, ligger Puerto Ordaz och svettas. Där byter du till ditt miniprivatplan för att fortsätta till Canaima och Angel Falls. Mycket grönska, floden Orinoco på en armslängds avstånd, relativt hög levnadsstandard men, som på så många andra ställen i landet, exponentionellt ökande osäkerhet och brottslighet.

Staden är lite av en stor by som vägrar växa upp. Kommersen är dåligt utvecklad, och de flesta butiker som finns är kvartershandlare som med tiden svällt över kanterna på vad som är fysiskt möjligt att rymma inom de fyra ursprungliga väggarna. En av våra kunder hyser in sin verksamhet i ett stort hus med anor från kolonialtiden! Det var en upplevelse att botanisera i oordningen. Försiktigt kliva på 2-300 år gamla trätrappor, eller vad som nu fanns kvar av dem. Inspektera resterna av inomhusbryggor från när havet gick hela vägen fram till huset och båtarna lastades under tak. Ana de ansenliga mängder av spanska dukater som förmodligen låg och tryckte i alla springor och vrår. Alla dessa härligheter samsades sida vid sida med slarvigt staplade kylskåp och tvättmaskiner. Kontrasten kunde inte bli större.

I Puerto Ordaz har Venezuela ett stort centrum för energiförsörjning. Fattas bara annat med Orinocos ymnighet. Därför är det ganska ironiskt att strömmen i staden går, minst en gång per dag. Fast å andra sidan ska de nog inte klaga med tanke på att stora delar av landet fortfarande saknar elförsörjning…

Puerto La Cruz

Är en av Venezuelas oljestäder. Den ligger på fastlandet mitt emot ön Margarita, några timmars bilfärd norr om Puerto Ordaz. Området hyser några av landets bättre stränder, och en stor del av landets snuskigt rika överklass.

Mitt senaste besök i staden slutade i havet. Åtminstone var det nära. Dånet av ett annalkande tåg fick mig att vrida på huvudet, och det tog ett par viktiga sekunder att inse att tåget var ett regn. Himlen öppnade sig så till den omilda grad att 10 meters blixtsprångmarsch till bilen var 7 sekunder för mycket. Det gick inte att hålla sig för skratt där vi satt i bilen som blöta katter och hyperventilerade. 10 minuter senare var översvämningen ett faktum, och jeeparna drog upp svallvågor där de forsade fram på något sånär betryggande höjd över vattenytan. Med vår Volkswagen Fox fick vi leta oss fram via högre liggande vägar.