Säga vad man vill, men på det stora hela är det ett fantastiskt äventyr jag är med om här. En vanlig tisdagslunch tar jag taxi till Nueva Grenada för en snabbvisit hos en kund. Blir emottagen av en öppen famn och min hand drunknar ynkligt i hans enorma labb. Strax sitter jag på hans kontor, dricker blaskigt kaffe och snaskar på arabiska praliner samtidigt som han översvallande berättar om sin business och frågar om Sverige. Han tittar mig oroligt i ögonen och tvingar mig att lova att sälja motorcykeln. Det är ett alldeles för farligt transportmedel i denna gudsförgätna håla. I nästa andetag bjuder han in sig själv på middag med mig och VDn på en av Caracas finaste restauranger (en middag vid vilken bara dricksen uppgick till 400 kronor). Inte för att han behöver bli bjuden. Han har troligen fler miljoner dollar än vad jag haft baksmällor. Så där sitter man, i en av latinamerikas mest turbulenta städer och utbyter artigheter och bygger relationer med en excentrisk syrian som regerar över ett av landets största vitvaruemperier. Det kunde jag aldrig ha trott för 15 år sen.
Monday, October 06, 2008
Betraktelse
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment